Beeriz

Bipolärt syndrom, även kallad manodepressiv sjukdom, tillhör förstämningssyndromen eller de affektiva syndromen. Vid bipolärt syndrom upplever en person maniska episoder eller växlingar mellan depression och manisk eufori (upprymdhet). Dessa ibland extrema växlingar i humör, motivation, energi och allmän funktionsförmåga kan utgöra ett allvarligt funktionshinder. Man skiljer mellan två typer, där den ena karakteriseras av mer uttalade maniska symtom (typ 1) och den andra av lättare överaktivitet (typ 2). Bipolära syndrom behandlas ofta med stämningsstabiliserande mediciner. Omkring en procent av alla människor är manodepressiva. Bipolär sjukdom kan bryta ut när som helst i livet men vanligtvis vid 20-30-års ålder.

Vid en manisk episod är patienten överaktiv, pratsam, uppvisar koncentrationssvårigheter, har minskat sömnbehov samt kan vara mer socialt och sexuellt aktiv än vanligt ofta utan att beakta de eventuellt negativa konsekvenserna. Patienten kan bete sig på ett obetänksamt eller oansvarigt sätt till exempel beträffande ekonomiska transaktioner. Man skiljer mellan mani och hypomani. Hypomani går ofta med en känsla av upprymdhet och välmående och förmågan till koncentration kan vara intakt och till och med förhöjd medan den mer uttalade formen av förhöjt stämningsläge går med starkt försämrad koncentrationsförmåga och där funktionen alltid är kraftigt försämrad. Personen växlar inte sällan mellan upprymdhet och djup förtvivlan och detta samtidigt. Rastlöshet, tankeoreda, djup förtvivlan kan förekomma samtidigt. Insikten i att det egna beteendet inte är normalt eller bra sett i ljuset av konsekvensen av handlingar finns inte. En manisk episod kan vara psykotisk med vanföreställningar, ofta av storhetskaraktär. I de diagnostiska systemen ICD (Internationella kriterier för diagnos) och DSM (diagnostisk och statistisk manual för diagnos) krävs ett subjektivt lidande eller en funktionsnedsättning för att ett tillstånd skall betraktas som sjukligt avvikande. Detta gör att de normala humörväxlingar vi alla har inte betraktas som sjukliga. En lindrigare variant av bipolär störning kallas för cyklotymi. Ett annat förstämningssyndrom är unipolärt syndrom, som innebär att en person enbart har depressioner. Bipolär sjukdom är lika vanlig hos män som hos kvinnor medan dubbelt så många kvinnor som män drabbas av unipolär sjukdom.

Självmordsrisken bland personer med bipolär sjukdom är förhöjd med 10-25% och hälften av alla bipolära har obehandlade utfört självmordsförsök, detta sker vanligen under depressiva faser. Bipolär sjukdom läker inte med tiden och de depressiva faserna är både fler och längre än de maniska.